Spanska sjukan och ryska snuvan

Under maj månad 1918 börjar små notiser cirkulera i svenska tidningar om en pestliknande farsot som härjar i Spanien. Man kallar den tredagarsfebern, och andelen dödsfall är liksom vid tidigare influensor relativt få. Även i skyttegravarna vid fronten i Frankrike grasserar sjukdomen. Medicinalstyrelsen skickar för säkerhets skull en förfrågan till Madrid i början av juni, och får bekräftat att det rör sig om en influensa. Den 4 juni har den blivit förstasidesnyhet i Uppsala Nya Tidning. Där berättas under rubriken "Spanska sjukans oerhörda utbredning" om hundra tusen insjuknade enbart i Madrid. Fortfarande domineras dock svenska tidningar av rapporter från första världskrigets olika fronter i söder och väster. Häftiga strider pågår i Italien och Frankrike. Manspillan är fruktansvärd. Till sjöss råder det oinskränkta ubåtskriget. Sverige är neutralt, men våra handels-fartyg torpederas. Ransonering råder, och dagligen rapporteras om den ansträngda livsmedelssituationen i landet. Vid midsommar når influensan den svenska kusten. Den går iland med en båtpassagerare från Oslo på besök i Helsingborgs-trakten...

Den värsta influensa världen har upplevt i modern tid var den så kallade spanska sjukan. Den slog till med full kraft hösten 1918 då första världskriget gick in i sitt slutskede. Aldrig senare har ett influensavirus uppträtt med en sådan plötslig aggressivitet och med så ödesdigra konsekvenser. Man räknar med att mer än 50 miljoner människor jorden runt dukade under. I Sverige lade influensan och dess sviter cirka 40.000 i en för tidig grav. Särskilt svårt drabbades Norrland. Det här är berättelsen om spanska sjukans väg till Sverige sommaren och hösten 1918. Fokus ligger på sjukdomens förlopp i Söderhamnsbygden, speglad genom lokala media och läkares rapportering till Medicinalstyrelsen. Bilden av spanskan har därtill infogats i ett större sammanhang - den då rådande krigssituationen i Europa, influensa-pandemiernas historia med exemplet ryska snuvan 1889-1890, forskningsläget, och ett framtida scenario.

Jan Erik Hallström

Jan Erik Hallström

Jag är född i Johannes församling i Stockholm, och uppvuxen i Mariehäll, Bromma församling. Tog studenten i Blackebergs Läroverk, och läste till en fil kand vid Stockholms Universitet i sociologi m.m. Varit politiskt aktiv och bott många år i Sundbybergs kommun. Arbetat över 30 år vid arbetsmiljö-inspektionen i Stockholms distrikt som statistikansvarig. Ägnar mig numera åt hembygdsforskning kring släktens rötter vid Nedre Ljusnan. Bosatt i Mo socken i Hälsingland.

Min mormor Emma låg 1918 sjuk i spanska sjukan - men överlevde, gifte sig och födde min mor två år senare. En dag ville jag veta allt om spanska sjukans förlopp och dess konsekvenser för den tidens samhälle. Hur kunde mormor klara sig medan andra dukade under? Det blev en spännande resa tillbaka i Sveriges medicinska historia.

Tweeta